Gräsänka

Mannen har inlett vårbrukandet. Nu blir det alltså mycket egentid hemma tillsammans med barnen. Inte det lättaste om man säger så. Alternativet är att sitta med i traktorn, något som barnen mer än gärna gör. Det blir många turer med kaffekorgen till olika åkrar för att få tiden att gå snabbare. 

Vi hoppas på bra väder framöver så att allt kommer snabbt i jorden och vi får ha pappa hemma med oss igen. 

Geocaching

Jessica tipsade oss om geocaching för några veckor sedan och vi var inte sena att prova på direkt. Geocaching är en modern version av gömma nyckeln. Någon gömmer en burk eller liknande någonstans, med en loggbok i. Med hjälp av koordinater får man sedan försöka leta upp gömman. 

De flesta vi letat efter har vi hittat, men ibland har vi fått ge oss. Vissa är så otroligt bra gömda. Eller så kan det också vara så att man helt enkelt inte når dem fast man ser dem.

Det som jag gillar mest med geocaching är förstås att få göra något tillsammans, hela familjen, ute i friska luften. Man får oftast upptäcka nya ställen som man annars inte skulle besökt. Vi har i dagsläget samlat 27 stycken och antalet växer hela tiden. 

Vårnytt

Det känns verkligen att våren är på kommande nu. Det grönskar och spirar och man kan nästan se att växterna ändras från en dag till en annan. I höstas lagade vi tre blomrabatter och det är så roligt att se då det nu börjar picka upp här och där. Det mesta verkar ha klarat första vintern. 

Påskannandagen, den första riktiga vårdagen, spenderade vi på skären. Axel skulle ju gärna ha gått och badat men fick nöja sig med att doppa fötterna. Det kändes som en sommardag och vinterhalaren åkte fort av.

Tyvärr är det inte bara vi människor som vill njuta av värmen. Ett huggorms-äckel solade farligt nära oss vid bryggan och fick sätta livet till. Hoppas verkligen det var den första och enda vi behöver se under kommande skärisäsong. 

Att leka med elden

För två veckor sedan fick vi den brillianta idén att bränna gammalt gräs nedanför vårt hus. Första kvällen gick det bra. Vi höll elden i schack och brände lite åt gången. Andra kvällen gick det dock inte lika bra. Elden spred sig till grannens gräs (som var mycket längre) och for iväg som bara den. Vi hade inte ens chans. Ju mera vi slog på den och försökte släcka den, desto mera spred den sig. Jag ringde 112 nästan genast och tur var väl det. Grannens rökbastu klarade sig med 5-10 meters marginal. 

Nästan dagligen kan man läsa om markbränder där oförsiktiga människor är orsaken. Eld är verkligen ingenting att leka med och du är rätt liten bredvid en eld. Det finns inte mycket du kan göra om du inte råkar han vatten inom räckhåll förstås. 

Tacksamheten till räddningsverket är stor! Tusen tack för ert vänliga mottagande och snabba arbetsinsats.