...var jag ganska gravid, stormförkyld och allmänt deppig. Jag minns att jag grät en skvätt hos mamma och pappa på påsklördagen efter att ha varit till akuten i K:stad och kollat mitt infektionsvärde. Snoren stockade sig i näsan och jag kunde knappt prata för hostan. Livet kändes tungt. Men våren var i alla fall mycket längre hunnen än vad den är nu. Vi (inte jag så mycket) brände en stor påskbrasa nedanför vårt hus. Det var ju så bart på marken att man kunde plocka pinnar och skräp och fylla på brasan vartefter.
I år täcks marken av tjock snö, men solen värmer och smälter allt vad hon hinner. Årets påskbrasa består av en julgran, en liten julgran och sex stycken gamla, torkade ljungar. Blir nog bra det också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar