Världsspardag

Idag är det världsspardag på vår bank. Vi skall och tömma Axels spargris då han kommer från dagis. Spargrisen är tydligen väldigt hungrig för den ser ut att innehålla typ fem euro. Lycke har ingen gris ännu, förhoppningsvis får hon en idag. 

Tisdag

Har inget speciellt att skriva idag. Regnet öser ner och det är tyst och lugnt här. Lycke sover och Axel har inte återvänt ännu efter övernattningen hos momma och moffa. Bjuder på två bilder av de finaste jag har.

Rapport från gårdagen

Igår for och flängde vi mest hela dagen. Vi hann även med kommunalvalsröstningen mellan två av kaffeborden. Kvällen avslutade jag och Axel på ett Zelected by Houze party. 

Min fina momma och en trött Lyckis. 

Moffa mitt i en lek helt på Axels villkor. 

En "smetamonk" kan man ju bara inte säga nej till. 

Och så lite fritt skapande...

...där man fick alstra precis vad man kände för. 

Lördag

Medan pappa bytte däck på bilen spenderade jag och barnen några timmar ute i nysnön. Lycke invigde sin nya vinterhalare. Hon hann dock bara vara vaken en liten stund i selen innan det var tack och godnatt i vagnen. 

Det var inte så bra glid i vår egen backe ännu så vi gick på jakt efter bättre backar. 

Sen kom Axel på att han skulle plocka med sig snöklimpar hem. 

Det kändes ju väldigt meningsfullt att dra hem en massa snö på kälken samtidigt som man knuffade en vagn framför sig.

                 Så här snöig blir man om man sitter i snöskottan medan mamma skottar. 

Mot kvällen for vi för att inhandla lite lördagsgodis. Utanför affären stod glada gubbar och delade ut politiskt godis. Axel tog dessutom tacksamt emot dessa märken som nu pryder nu hans jacka. 

Ikväll har vi bakat bullar. Vi bjöd hit fammo för att fira internationella nalledagen med oss.

Lika som bär, eller? Del 2

Lycke 4,5 månader

Axel 5 månader

Snööö

Även jag vill uppmärksamma den första snön så att jag nästa år kan bläddra tillbaka och kolla när den riktigt kom. Lika oförberedd var man som vanligt. Bilen saknar ännu vinterskor så vi är isolerade idag. 

En som verkligen gläds åt snön är Axel. Han tror ju att det är jul nu och att tomten är på kommande. Det är lite svårt att räkna på fingrarna hur många dagar det ännu är kvar till jul. Men går veckorna lika snabbt som de gjort denna höst är julen snart här.

Handarbetande mor- och farmödrar

Min mor är med i marthaförbundet. På den senaste träffen fick hon mönstret till de här fina sockorna. De värmer nu Lyckes fötter och det bästa är att de verkligen hålls på. De är ju så långa att de fungerar som benvärmare också. Det finns en historia bakom dem:

"En mor och hennes baby flydde med tåg undan de ryska bomberna år 1939. Tåget stannade mellan Vasa och Seinäjoki eftersom rälsen träffats av bomber. Medan de väntade på att rälsen skulle repareras började en dam som satt i vagnen tycka synd om den lilla som saknade sockor. Damen var en pensionerad handarbetslärarinna så hon var inte rådlös: hon repade upp sin vita kofta och stickade ett par sockor åt babyn. Babyn, nu en gammal kvinna, har fortfarande sockorna i säkert förvar. Familjen har delat med sig av mönstret till många stickare under åren, så det är hundratals spädbarn som fått ett par Tågsockor."

Så här ser de ut på. 

Svärmor stickar och virkar. Förutom en massa sockor har hon bl.a. gett barnen dessa filurer och godsaker. Tacksamt med flinka mommor och fammor då de egna stickkunskaperna endast räcker till pannlappar.

Redo för vintern

Lycke har fått en ny varm sovpåse. Den som hon hittills haft började kännas urtvättad och kall. Den nya verkar gå att använda i ishavsklimat. Den känns verkligen ombonad och varm. Svårt bara att veta hur mycket kläder man ska ha inuti den, men jag litar på magkänslan och har bara satt en tunn fleecehalare på. Det råkade också vara lämpligt invigningsväder idag för nu faller stora hagel ner från skyn. Vi beställde den härifrån. 

Tisdag

Vi har haft en ganska trist dag med lite fönstertvätt som enda program på agendan. Men sen tog vi oss i kragen och gick ut i det vackra vädret. Axel hittade en krokodil. Och Lycke hon har tydligen accepterat babybjörnen nu för sist vi provade gick det inte alls.

Hur det går med den fasta födan

Lycke har nu fått smaka potatis över en vecka och det går bättre och bättre för varje dag. Bara potatis var ingen höjdare men med morot i blev det godare. Hon har t.o.m. börjat gapa då hon ser skeden nu. 

Fyra kvällar har hon fått majsvälling. Mums tycker hon om det. Jag borde ju ha lärt mig att det inte påverkar nattsömnen märkbart, men jag hoppades ju i alla fall. Hon har nog vaknat för att äta två gånger i alla fall (typ prick kl 01 och 05). Men hon har sovit lite längre på morgonen istället, till efter 8. 

Kalassöndag

Igår fick vi gå på kalas och fira söta Junia som blev två år i lördags.

Blyger

Hon har börjat visa sig blyg vår Lycke. Men bara mot farbror Björn. Det räcker att han tittar på henne och säger något så viker hon underläppen och börjar gråta. Och det har hänt flera gånger de senaste veckorna. Konstigt är det för vi träffar ju Björn ofta och han är ju dessutom av den snällare sorten.

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Igår skulle jag då igen ta med barnen ut på långpromenad/cykling. Lycke var med på noterna, det var däremot inte Axel. Han ville lämna hos grannen och rada ved med honom. 

Vår granne är känd för sina perfekta vedrader. Hoppas att han inte tvingades rada om så mycket efter att Axel hjälpt till. Det blev alltså ingen promenad. Men frisk luft fick vi i alla fall och det är väl huvudsaken. 

Det hänger inte på håret

Då Lycke var nyfödd såg hon ut så här

Då hon var nybadad så här

Det mörka håret började dock nästan genast nötas bort och nu finns endast en krans bak i nacken kvar av det. Men nytt hår har börjat komma fram och det är faktiskt ganska mörkt.

Kvällstur

Igår kväll begav jag mig ut på ett äventyr som jag inte vågat prova på förr. Att låta Axel cykla på stora vägen. Målet var gamla momma i centrum. Så vi gav oss iväg. 

Det blev mörkare och lillasyster somnade. 

Och mörkare. 

Men fram kom vi. Och utan knorr eller problem med något av barnen. En mycket lyckad utfärd med andra ord. Det här kommer vi garanterat att göra om! Med kaffeplättar och saft i magen hämtade sedan pappa hem oss med bil. 

Uppdatering och 4-månaderskontroll

Skrikandet fortsätter. Inga tänder i sikte ännu. Tisdagskvällen blev annars klart bättre än dagen. Jag och Axel blev uppiggade av trevligt besök och Lycke blev på bättre humör efter en Panadol supp och en kort power nap vid tvättmaskinen.

Jag hade beställt en matchande mössa åt Lyckes vinterhalare av Jessica.

Igår stod 4-månaderskontroll på schemat. Före det fick vi en trevlig stund hos den här vännen. Allt såg fint ut på kontrollen. Och skrikandet beror inte på öronen i alla fall. Lycke skötte sig exemplariskt där och ropade bara i väntrummet. Måtten på vår långsmala tjej var 67 cm och 6,8 kg (motsvarande siffror för Axel var 67,2 cm och 7,2 kg så de är ganska lika). 

Tandagnisslan

Oj hohho. De två senaste dagarna har det varit en pärs att sköta lillasyster. Hon har ropat så otroligt mycket. Jag har märkt den senaste tiden att jag blivit så känslig för ljud. Jag blir galen då TV:n står på, folk talar, spisfläkten surrar, tvättmaskinen centrifugerar och barn ropar. Samtidigt. Men inte kan jag ju börja gå med peltor på heller, vad skulle grannarna säga? Och så skulle jag ju inte höra sånt jag behöver höra. Men skönt skulle det sannerligen vara att få vila öronen från allt stoj.

Hon har också sovit otroligt lite dagtid, nästan lika lite som vid kolikmardrömmen, bara små snuttar. Och så vaknat med ett skrik. Ätit lite har hon också gjort. Igår såg jag att det pickade fram lite blod nere i munnen på henne. Är det månne tänderna som kommer redan? Axel fick första vid fen månader, jag vid fyra. Pappan i huset väntade mycket, mycket längre på sin första. 

Det här moderna ordspråket passar mycket bra en dag som denna, "har man slagit yxan i båten får man ro som fan". Bara att bita ihop och hoppas på bättre dagar. 

Färgskalor

Idag då jag stod och vek ihop nytvättade barnkläder reflekterade jag över hur olika färgskalor det är på våra barns kläder. Då man först får en son och sedan en dotter upplever man skillnaden i klädväg som enorm. Jag tycker att det finns så mycket att välja mellan bland flickkläder. Och alla dessa färger. För visst blir det lätt så att pojkar har mörka färger på kläderna och flickorna rosa. 

Här en bild på Axels klädskåp. 

(Och nej, det är sällan så prydligt i skåpet)

Jämför med Lyckes nyvikta tvätt. Ganska stor skillnad eller hur?

Rosa kläder eller ej, men jag tror Lycke blir en pojkflicka i alla fall!

Ni får annars ha överseende med bildkvalitén på fotografierna i denna blogg. Det är sällan jag orkar släpa med kameran så de flesta kort tas med telefonen. 

87-årskalas

Idag har vi varit på kalas. Åldersskillnaden mellan den yngsta och äldsta var nästan 87 år. Två av de yngsta lekte snällt mest hela tiden.

Axel och Junia poserar framför kojan de byggde. 

Sagostund med Max potta.

Junia tog en chipspaus.